NisseSkrivare.se

Papper och trä har i historiskt perspektiv varit tunga faktorer i skrivandets och målandets historia. I vissa fall har sten varit bättre, som för arkivbeständiga saker som runstenar och pyramider. Även djurhudar har förekommit som råvara av liknande skäl.
Men trä och papper har i de flesta kulturer varit bärare av skrift och konst i flera tusen år. Det märks inte minst på språkliga bevis som att latinet kallar bok för ”codex”, vilket ursprungligen betydde ”stock” eller ”träbit”. På samma sätt är det naturligt att våra skrivtecken heter bokstäver, eftersom de från början som regel skrevs in i bokträ. Även sanskrit har samma typ av referens, deras ”bhurja” betyder både ”björk” och ”skrivmaterial”. Läs mer →

Teknik påverkar kulturen, både kultur i vid mening och i filmer och böcker. Dels påverkar tekniken hur vi lever – vad skulle till exempel folk ha dansat till om inte den mekaniskt begåvade Adolphe Sax uppfunnit saxofonen? Samtidigt har tekniken varit en källa till historier för film och litteratur. Inställningen till teknik har förändrats genom åren, något som bidragit till både katastrof-filmer och Star Trek.

Jag har skrivit en rad korta historier om teknik och kultur. En del berättar om hur teknik påverkat utvecklingen, andra är mer kåserande kring hur teknik skildrats. Varför är till exempel robotar snälla i vissa filmer och ett hot i andra?

På sidan ”Teknik är Kul-Tur!” kan du välja mellan ett antal historier. Ytterligare kommer, så återkom gärna. Jag ska göra lite reklam för den här sidan på bloggen då och då. Och tipsa gärna om historier som borde varit med men som jag ännu inte skrivit!

EISLAB är drivande i ett forskningsprojekt som kan ge både effektivare mätsystem, mer avancerade robotar och en bättre förståelse för hjärnan och människors sinnesintryck. Genom att kombinera labförsök och omfattande litteraturstudier kring psykofysisk forskning försöker man bygga modeller som beskriver hur hjärnans olika delar reagerar på sinnesintryck.

Samarbete Sverige – Australien

Forskningen kring modellering av hjärnans hantering av sinnesintryck sker till stor del i ett samarbete mellan EISLAB vid Luleå tekniska universitet, LTU, och Monash university i Melbourne. Detta samarbete omfattar flera delar av sensorutvecklingen, där de båda universiteten har kompetenser som kompletterar varandra.

Ett sätt att studera hjärnans sätt att samordna olika information är att studera hur människor med olika fysiska eller psykologiska handikapp reagerar.

Ett skäl till att just Monash är en bra plats för arbetet är en forskare som heter Jakob Hohwy, med rötter i Danmark men verksam i Australien sedan många år.

Samarbete skapade forskarintresse

Samarbetet mellan LTU och Monash har bland annat bestått i lärarutbyte. I samband med att matematikern Andrew Paplinski genomförde en period som gästforskare vid LTU fick han upp ögonen för den forskning som främst Lennart Gustafsson då arbetade med. Detta intresse ledde till att Andrew Paplinski vid återkomsten till Monash fortsatte att arbeta med området.

– Skillnaden mellan oss är att du inte får ifrågasätta din tro. Jag måste göra det.
Den repliken sammanfattar budskapet i filmen ”Agora” (torget) från 2009. Filmen skildrar hur forskaren och filosofen Hypatia stod för kunskap och kritiskt tänkande på 300-talet, för att först kritiseras och till sist dödas av religiösa fanatiker.

Agora är i mina ögon en rejäl käftsmäll åt religös fanatism, oavsett varifrån den kommer. Under filmens två timmar hinner både egyptier, kristna och judar vara skurkarna. Vetenskapskvinnan Hypatia är hjälten, vilket gör att filmen även kan betraktas som feministisk. Men huvudteman är utan tvekan kritiskt tänkande mot intolerans och blind tro.

Jag älskar historiska filmer, och filmer som hyllar just kritiskt tänkande, och jag tycker att filmen är väldigt bra. Rachel Weisz lyckas alltid få sina figurer att bli levande människor. I den här spanska filmen lyckas man också undvika många av de klichéer som säkert hade hamnat i en amerikansk rulle.
Jag ger den åtminstone fyra provrör, eller nåt.

– De flesta bra former togs fram under 1950- och 1960-talet, det finns ingen anledning att försöka hitta nya. I stället bör dagens designers fokusera på materialet. Det är där man kan hitta bättre egen-
skaper för användaren och nya fördelar till exempel ur miljö-
synvinkel.
Det var en grundläggande replik från den internationellt kände möbel-
producenten Giulio Cappellini, när han framträdde vid ett seminarium i Stockholm. Nya material var också temat för seminariet, där flera materialforskare, formgivare och lärare framträdde. En återkommande åsikt var att man måste bygga både broar mellan olika kunskapsområden, och att man måste skapa spelplaner där dessa kan agera för att bygga upp nya produkter och system.

– I dag är tvärvetenskap som regel att en organisk kemist pratar med en fysikalisk kemist, menade Mikael Lindström, som själv är ett exempel på att man kan sätta ner fötterna i olika miljöer. Mikael Lindström är doktor i kemi och forskare vid Innventia, men är i dag även professor vid Konstfack. Vi seminariet pekade både han och andra i panelen på hur lång väg det är till färdig produkt även när ett nytt material finns. Läs mer →

Läs mer under ”Veckans Teknik är kul-tur”

De tre viktigaste sakerna är transparens, transparens, transparens. Det var budskapet när PriceWaterhouseCoopers, PWC, höll seminarium om hur företag värderas utifrån sina prestationer inom CSR, Corporate Social Responsibility eller företagens samhällsansvar. Socialt ansvar, miljö och ekonomi är beståndsdelarna i CSR, och forskningen visar att allt ger mervärden när börsen ska värdera företagen. Med ett undantag: höga poäng för socialt ansvar för personalen, där sänks värdet av höga poäng. Men bara i Sverige.
– Det beror sannolikt på att Sverige anses ha höga lagliga krav på detta, menade professor Lars Hassel (bilden) vid Handelshögskolan i Umeå. De företag som får ”extrapoäng” på området anses kanske ge bort för mycket av kassan till personalen.

Men det mest genomgående budskapet under seminariet var alltså att transparensen var viktigast. Inte hur man hanterar frågorna. ”Man kan ju ha barnarbete, men man måste visa att man tar det på allvar”, som en av föreläsarna uttryckte det. Läs mer →

Vid ett besök i Stockholm för några år sedan noterade Internets pappa, Vinton Cerf, att mycket är på gång vad gäller internetkontakter. Inte bara mellan människor, utan även mellan prylar och mellan prylar och människor. Men han noterade att tekniken inte är klar ännu.
– När jag var på en konferens för en tid sedan blev jag uppringd på mobilen. Det var min vinkällare som ringde, och larmade om att temperaturen var för hög. Problemet var att jag skulle vara borta i tre dagar och huset stod tomt. Tyvärr hade jag ingen funktion för att åtgärda felet med mobiltelefonen, utan fick stå ut med att den larmade var femte minut i tre dagar.

Vid ett samtal (via internet!) med LTU senare under seminariet, konstaterade man där att LTU och Jerker Delsings grupp EISLAB nog kunde lösa det problemet. Eftersom Vinton Cerf är hedersdoktor vid LTU har han redan goda kontakter, så det ska nog ordna sig.

Läs gärna om de möjligheter som EISLAB och andra forskare arbetar med inom Internet of things och trådlösa internetkontakter på www.ltu.se/csee/research/eislab

Läs gärna också vad jag skrev i tidningen Automation redan för något år sedan. EU håller sig på tårna!
RFID i EU

– Internet finns i din framtid. Motstånd är meningslöst!
Mannen som fick Internet att fungera, Vinton Cerf, gästade Stockholm och IVA för några år sedan. Han är, som framgår av citatet, övertygad om en ljus framtid för nätet. Speciellt som steg nyligen tagits mot en ny lagstiftning i USA för att hålla näten öppna för alla nya tjänster.
– Internet har kunnat växa så bra just för att lagstiftningen sett till att alla har tillgång till det. Men på senare år har Internet i USA juridiskt sett betraktats som informationskanal, inte telekommunikation. Därmed har nätbolagen kunnat gynna sina egna tjänster och bromsa andras.
Den federala kommissionen för kommunikationsfrågor (FCC) beslutade en gång att med 5-0 i röstsiffor gå vidare med förslag till en lagstiftning som skulle tvinga fram en fri konkurrens och därmed fler och bättre tjänster.
– Det är med en sådan frihet som produktutvecklingen på Internet har utvecklats, konstaterade Vinton Cerf.

Bild: Internetlegenden Vinton Cerf drog mer än fullt hus när han gästade IVA. Många ville träffa honom, och IVAs VD Björn O. Nilsson konstaterade att medelåldern bland besökarna var 20 år lägre än vanligt.